This is the shit

Igår morse vaknade jag med årets förkylning.. Men åkte till jobbet och jobbade hela dagen. Idag vaknar jag med samma förkylning och 37.3 i kroppstemperatur. Har i vanliga fall 37.0. Så det är ju inte så mycket tycker man.. Men med det yrket jag blir det mycket. Men jag hade öppningen och tänkte att kanske ändå så skulle jag kunna jobba för det var ju min tidiga dag. Och jag gillar inte att vara sjuk så man vill ju försöka.. Men så halvvägs till jobbet så insåg jag att det nog inte var läge för mej att jobba. Så jag fick ringa Christopher schveinatidigt och be han komma då jag fick åka hem..

Men alltså då när är man sjuk. För det känns som man typ vill vara halvdöd innan det känns ok att vara hemma från jobbet. Jag är inte hemma förrän jag har feber. Men 0.3 grader mer än vanligt känns inte som feber. Så fast jag sitter och mår som jag gör känns det inte bra att sitta hemma. Vilket egentligen är ganska korkat tänkt av mej. Men det är ju som när folk frågar om det gör ont. Det skulle ju kunna vara så mycket värre så hur ont man än har känns det ju som man bara: "Nej men det är ingen fara." Helt superdumt.. Men nu är jag i alla fall hemma och jag blir nog hemma imorrn med skulle jag tro. Ska ringa till jobbet snart och snacka med dom. Problemet är ju då att jag måste köpa nässpray och jag har glömt min plånbok på jobbet mitt smartass. Så jag får väl åka och hämta den först. Det är det värsta med att vara sjuk och ensam. Man får åka och fixa allt sånt helt själv fast man mår blaj. Men men bara att bita ihop.

Imorgon kommer tapetsnubbarna hit och börjar dona.. Skönt att få det gjort även om det kommer kännas lite besvärligt att vara hemma när dom är här.. Jag kommer känna mej ivägen och typ som att jag måste vara social. Eller bjuda dom på kaffe inte fan vet jag.. Måste man det?? =/ Eller är det bara gamla tanter som gör sånt? Inte fan vet jag så dom får väl vara utan hahaha..